Grundläggande fakta finns i Svenska Wikipedias graffitiartikel:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Graffiti
och Amerikanska Wikipedias graffitiartikel:
http://en.wikipedia.org/wiki/Graffiti


Vad är graffiti? – Staffan Jacobson, fil.dr.
                
Nedanstående text sammanfattar några vanliga frågor som ställts till mig genom åren av konststuderanden, journalister och den engagerade allmänheten.

- Vad är graffiti, vad är spraykonst och vad är klotter?

- Så här står det i Nationalencyklopedien:
“GRAFFITI (ital., plur. av GRAFFIT0 ‘ristning’, ytterst av grek. GRAPHO ‘skriva’) kan utgöras av text bild eller bådadera, ristat, skrivet eller målat, oftast olovligen på offentliga platser eller annans egendom för att dekorera eller för att uttrycka åsikter och känslor. Ibland används det svenska ordet klotter. Utövaren är i allmänhet anonym eller använder täcknamn.---”

Detta är alltså det allmänna begreppet graffiti. Sedan finns det en mängd olika sorters graffiti, både historiska och nutida, och en av dom är spraykonst.

“Med SPRAYKONST (eng. spraycan art) menas den form av graffiti som från 1970-talets början utvecklats av ungdomar i USA, som under subkulturella och oftast illegala former gör tags, throw-ups och pieces eller bilder som innehåller något av dessa formelement, huvudsakligen med sprayfärg på t.ex. murar och tåg.”

”KLOTTER” är ett ord som numera uttrycker att man ogillar det man ser, men det definierar ingenting. Enligt Sv. Akademiens Ordlista betyder klottra “rita eller skriva slarvigt” och enligt Encyclopaedia Britannica ”casual writing, rude drawing”.

Det går emellertid att använda ordet ”klotter” på ett icke värderande sätt, som konstvetaren Gunnar Berefelt (Klotter, A&W 1971) eller forskaren Rhoda Kellog gör när de undersöker barns teckningsutveckling under de allra första levnadsåren.

 

-Vad är TTP?

-Den beteckningen infördes av mig 1996 och står för Tags, Throw-ups , Pieces. Det har visat sig praktiskt att säga ”TTP-graffiti” för då vet man exakt vad man menar utan risk för sammanblandning med andra graffitiformer.

- Vad är konst?

– Det vanligaste är att definiera konst som en social överenskommelse, vilket Dickie gör i sin välkända ”institutionella konstteori”. Den har bland annat kritiserats för att s.a.s. vara ett cirkelbevis. Lars Vilks har föreslagit modifieringar, andra vill hellre tillämpa Wittgenstein. Den definition jag själv skulle vilja använda låter så här:

”Konst kan sägas vara en (med närvaro och egen kompetens) gestaltad upplevelse riktad till betraktaren (lyssnaren, läsaren) och hans förmåga till inlevelse och sinnlig förståelse./…/
Bakom konstverket som kan vara måleriskt, plastiskt, begreppsmässigt eller uttryckt på annat sätt står en utbildad eller självlärd konstnär”.

Men vilken konstdefinition man än använder så kvalificerar sig också graffitimåleriet där. Frågan om lagligt eller olagligt har däremot ingen relevans för frågan om konst eller icke konst.

-Vem uppfann sprayburken?

-Det gjorde en norsk ingenjör som hette Eric Rotheim, det var 1930 och han ska ha lämnat in sitt första patent redan 8/10 1926. I tidskriften Illustrerad Vetenskap, nr 5/2001, s. 80, finns ett foto från Smithsonians där man visar hur den första burken såg ut. Det tog ett tag innan den fick sin nuvarande form och användning. 1949 hade bolaget Rustoleum två färger på marknaden: svart och vitt, på 1970-talet fanns 2.800 nyanser tillgängliga. Ett populärt märke i dag är spanska Montana Colors, som har graffitimålare med i tillverkningsprocessen och som också vänder sig direkt till andra graffitimålare. Belton är ett annat bra märke.

- Vilken var den första graffitin och den första taggen? Vem gjorde det första piecet? Och första throw-up, whole-car, whole-train?

- Den allra första traditionella graffitin gjordes förmodligen vid Sakkara-pyramiden i Egyptien för 3.500 år sedan, av en dåtida besökare som med hieroglyfer klottrade: ”Jag är mycket imponerad av Farao Djosers pyramid”.

Den första graffitiwritern i världen var så vitt man vet Cornbread i Philadelphia. Han gjorde sina första tags där 1967 ungefär, och också den första taggen på ett flygplan. Det första piecet gjordes av fatcapens uppfinnare Super Kool i New York 1972. Första whole car är omstritt, men Flint 707 är den troligaste kandidaten, och det var c:a 1973. Första throw-up gjordes av IN 1975. Första whole train gjordes av Cain 1 och Flame 1 1976.

- Målar Du graffiti själv?

- Nej, min roll är inte att ”skriva” graffiti utan att beskriva graffiti. Jag är konstvetare, inte graffitimålare.

- Hur länge har du studerat graffiti?

- Sedan 1987. Uppsatsen blev klar 1988, min första bok 1990 och doktorsavhandlingen 1996. Jag forskar fortfarande i ämnet, det blir bara intressantare för varje år. Nolltoleransens begreppsvärld däremot är utforskad på två sekunder.

- Hur kommer det sig att du blev intresserad av ämnet?

- Min första medvetna upplevelse var i Paris 1968-69. Då var det
politisk graffiti och skön poesi på väggarna som väckte min
uppmärksamhet. När jag skulle välja ämne för min uppsats i
konstvetenskap 1987 kom jag att tänka på graffitin och upptäckte
samtidigt att dess uttryck helt hade förändrats under de sista
decennierna. Särskilt dramatisk var förändringen efter 1984. Denna
förändring fanns inte beskriven; det fick jag i så fall göra själv. Och
så gjorde jag det.

- Har du någon favoritmålning? I USA? I Europa?

-Det finns otroligt mycket att välja på som du vet. ”Far East Theme” av Futura 2000 (canvas, 1982, Spraykonst sid.67) är svårslagen, liksom Puppets ”I’ll Burn you all” (mur, 1989, Spraykonst s.55). Seens´och Lee´s whole-cars. Kase 2´s och Bandos bokstäver, Skize och Rammellzees´ skisser och Zip´s tags. Codes’ characters. Crews som UGA,UA, ABC, BBC, FBI, NASA,VIM och MOA. Enskilda målare som Basqiuat, Haring, Jon 156, Phase II, Lokiss, Dondi, Ransome, Loomit, Mode 2, Os Gemeos, Vitche, Won, Seak, Dime, Pike, Ikaroz, Maes och Lady Pink är bra tvärs igenom.

Men jag gillar även det som inte är oldschool, som tyska gruppen Style Only Workgroup och deras utveckling av Delta med digital style-bokstäver. Det finns hur många som helst som är bra, även i den allra nyaste generationen, Clean One till exempel. Jag gillar det som är litet udda och experimentellt, gärna också streetart, och så förstås situationistisk graffitipoesi från Paris maj ’68, den är mer aktuell än någonsin till sitt innehåll.

- Finns det fler graffitiforskare?

Det finns tre konstvetare i hela världen som doktorerat på graffiti: Ph.D. Jack Stewart i New York, Dr. Johannes Stahl i Köln och så jag, här i Lund.

- Hur upplever du att målare och graffitikulturen framställs i övriga
samhället (t.ex. media & myndigheter)?

- Attityden var mycket förstående fram till mitten av 1980-talet. Med de
första motkampanjerna under tagging-boomen 1987-89 konstruerades en demoniserad bild av graffitimålarna, och denna konstruktion byggdes på i etapper, i synnerhet under nolltoleranskampanjen 1997-2001, med ett tydligt klimax 1999. När den värsta moralpaniken lagt sig kom bilden att normaliseras och idag är den ganska nyanserad.

 

- Tror du att det finns något som utmärker en typisk graffitimålare,
t.ex. speciella drag, egenskaper?

- Han/hon har oftare högsta betyg i skolans bildämne än jämnåriga.

- Tror du att graffitimålare är mer kriminella än andra ungdomar med liknande bakgrund eller att graffitin skulle kunna vara en inkörsport till grövre brottslighet?

- Det finns inga vetenskapliga belägg för det. Det finns enskilda graffitimålare som också begår andra brott, men som grupp betraktad är de inte värre än andra ungdomar.  BRÅ konstaterar också 2003 att graffiti inte leder till ökad brottslighet. Graffiti är inte en "inkörsport" annat än möjligtvis till en konstnärlig yrkeskarriär.

- Tror du att media påverkar den bild som nya målare får av
graffitikulturen och av sig själva?

- Propagandabilden från slutet av 1990-talet känner dom inte igen sig i. Det viktigaste är nog vad andra målare tycker.

-Finns det tjejer som målar graffiti?

-Javisst. Barbara 62 och Eva 62 var bland dom första i New York överhuvudtaget. Det finns hela crews idag som består av tjejer som målar tåg. Från början var dom ytterst få, idag närmar dom sig kanske en fjärdedel och vi hoppas att dom kan bli hälften en vacker dag. Sprayteknik är inte en könsbunden egenskap. Att fler tjejer målar nu än på 80-talet har haft en klart positiv inverkan. Nina från Sao Paolo (som målat med Os Gemeos) är en av de yngsta och roligaste med sina naivistiska målningar; bara som ett exempel. Att hennes bilder får respect visar också vilken bredd det finns idag. Man får göra som man vill bara man törs – det hade varit otänkbart för tio år sedan.

- Varför är lagliga väggar bra, dvs vad har du sett i din forskning som
gör att du har en positiv inställning?

- De exempel jag brukar anföra är i Sverige: Kungsholmens
graffitiskola/lagliga vägg 1989-1990, Uppsala graffitiskola/lagliga vägg
1992-1994 och Norrköpings graffitiskola/lagliga vägg 1997 - fortf. Typiska omständigheter som bidrog till framgången i dessa fall var
god planering och organisation, att målarna själva fick inflytande på
upplägget och kommunpolitiker med öppet sinne, kunskap om och dialog med den lokala graffitikulturen. Utomlands finns ett otal exempel, men VAYC i Victoria, Australien1993, Phun Factory i N.Y.1997 och Brügge i Belgien 1999 (som fick European Crime Prevention Award för sin lyckade insats) använder i stort samma metoder som beskrivits ovan. Exemplen
är väldigt många här och fortsatt dokumentation är önskvärd.

- Räcker det med lagliga väggar för att komma åt "problemet" med klotter i Stockholm eller krävs det andra åtgärder samtidigt?

- Det har visat sig att en ungdomsverksamhet, helst i målarnas egen
regi, som en graffitiskola med utställningsverksamhet, men också en intresserad fritidsgård i närheten, ökar möjligheterna för ett bra resultat. Att den öppna fritidsverksamheten i sig är bra utbyggd är också ett plus.

- Hur ser du på möjligheterna till lagliga väggar i Stockholm?

- Lagliga väggar i Stockholm är oundvikligt, något lämpligare alternativ finns inte. Ungdomsminister Lena Hallengren säger ju att "Graffitin är en konstform som skall stödjas” och det är varmt välkommet.

 

- Vad krävs för att lagliga väggar ska fungera?

- En laglig vägg i varje stadsdel fungerar bättre än en enda i centrum som snabbt kommer att bli överbelastad. Och en verksamhet runt väggen som ungdomarna själva har inflytande över är ett plus.

 

- Vissa åsikter om graffiti verkar grunda sig i rädsla. Vad tror du att man är rädd för?

- Det okända. Det nya. Det andra. Ungefär samma reaktioner som ligger bakom rasismen kan jag tänka mig. Irrationell rädsla kan bli ett problem om det samtidigt finns verkliga hotbilder och viktiga samhällsfrågor som förbleknar.

-Hur tycker du det fungerar med lagliga väggar?

- Bra i allmänhet, om det görs på rätt sätt. Har man realistiska förväntningar så slår det bra ut. Väggen på P-huset Anna i Malmö
har funnits sen 1983 och använts varje dag till de förbipasserandes
förtjusning.

-Finns det något som tyder på att nolltoleransinställningen som fanns förr i vissa kommuner fungerade?

– Nej inte vad jag vet. Berlingske Tidende berättar 29/11 2003 att det illegala målandet i Köpenhamn ökat med 56% under de två år man prövat nolltolerans. ”Klottret” ökar. Tagsen och throw-upsen dominerar över piecen, de är fler än vanligt och hastigare gjorda. Dessa metoder har inga vinnare, bara förlorare.

- Vad anser du om att de tvättar inom 24 timmar?

– Det är förstås en drömsits för saneringsbolagen!

-Har du några bra förslag på hur man kan göra för att skaffa en laglig vägg?

-Att bilda en förening, typ Legalize Art, är en väg att gå. Skriv ett vänligt brev till kommunstyrelsen. Ring dom, mejla dom, uppvakta dom. Det bästa vore om lagliga väggar ställdes till ungdomarnas förfogande helt frivilligt från kommunens sida, och det blir nog vanligare nu.

-Har det gjorts någon större undersökning
om de lagliga väggarna och om nolltoleransen i Sverige?

- Inte i Sverige, men den allmänna jämförelse som Devon Brewer gjorde 1992 mellan traditionell och alternativ graffitibekämpning utföll till de legala metodernas fördel: ”they have the potential to be cost-effective and provides writers with new opportunities.”

 

-Lagförslaget om straffskärpning till ett års fängelse och kroppsvisitation vid misstanke om förberedelse till illegal konst gick till slut igenom i riksdagen hösten 2003, efter tio års lobbying. Hur ser du på det?

 

– Man skulle nog kunna säga att lagen är en klasslag som favoriserar privata ekonomiska intressen och skickar förortsungdomar i fängelse för något som ofta är bagatellförseelser. Däremot kommer den inte att minska skadegörelsen. Det kommer att bli nödvändigt att kompensera lagen med massor av lagliga väggar både i Stockholm och över hela landet, och där väntar vi oss som sagt att Lena Hallengren (s) står vid sitt löfte att ”graffiti är en konstform som skall stödjas”.

- Har du något att tillägga i övrigt?

– Bortsett från den här lagen så har det har skett en positiv förändring i debattklimatet under 2000-talet. Kanske kan politiken äntligen komma ifatt verkligheten så att lagliga väggar, graffitiskolor och utställningsverksamhet åter bli accepterade och graffitimåleriet uppskattat som den unika konstform det faktiskt är. Det vore en önskvärd utveckling också av det skälet att graffitin är här för att stanna på överskådlig tid.

Fotnot: Några av mina tidigare inlägg i den s.k. graffitidebatten finns på

http://www.yelah.net/articles/kulpol/
http://www.rooke.se/rooketime9.html
http://www.rooke.se/rooketime36.shtml

Och en intervju med förf. finns också på
http://w1.sydsvenskan.se/Article.jsp?article=8716023